Ska det vara såhär?
Jag trodde att folk i allmänhet har roligare när de bloggar. Är det bara jag som inte är tillräckligt ego för att vilja skriva massa "intressant" information om mitt dagliga liv, eller är det fler än jag som helt enkelt tycker att det är tråkigt att blogga?
Idag är sista påskdagen. Jesus är uppstånden och allt är frid och fröjd, så imorgon kan man återgå till arbetet. Påsken är en mysig helg oftast. Framåt våren behöver man lite avkoppling, och inget säger avkoppling lika mycket som att åka till havet och föräldrahemmet för lite ompyssling.
Helgen gjorde också att vi kunde berätta om vår förlovning för våra respektive föräldrar. Jepp, så ligger det till: vi är nyförlovade! Det känns väldigt roligt och alla familjemedlemmar blev glada av nyheterna. Nu ligger svårigheten bara i att hitta rätt ringar. I 1½ vecka har vi varit förlovade, och ännu är inga ringar beställda. Det tycks dock som om det blir palladiumringar, släta sådana i 4 mm bredd. Tror det blir bra. Hoppas på det i alla fall. Kommer nog dock dröja en vecka till innan vi bestämt oss helt och hållet. Frågan är nu; ska vi berätta för vännerna, eller vänta tills ringarna sitter på våra händer? Ett svårt dilemma.
Om ca 3 dagar beräknar jag att jag kommer få mens. Vill inte måla upp några illusioner om att vi skulle lyckats bli gravida denna gång heller. Hoppet finns där såklart, men inte lika starkt som det var i höstas.
Börjar jag ge upp?
Nu tror jag att jag ska ta och måla lite.. kanske med ackompanjemang av tv:n. Är ensam hemma, F kommer inte förrän i morgon bitti.
Idag är sista påskdagen. Jesus är uppstånden och allt är frid och fröjd, så imorgon kan man återgå till arbetet. Påsken är en mysig helg oftast. Framåt våren behöver man lite avkoppling, och inget säger avkoppling lika mycket som att åka till havet och föräldrahemmet för lite ompyssling.
Helgen gjorde också att vi kunde berätta om vår förlovning för våra respektive föräldrar. Jepp, så ligger det till: vi är nyförlovade! Det känns väldigt roligt och alla familjemedlemmar blev glada av nyheterna. Nu ligger svårigheten bara i att hitta rätt ringar. I 1½ vecka har vi varit förlovade, och ännu är inga ringar beställda. Det tycks dock som om det blir palladiumringar, släta sådana i 4 mm bredd. Tror det blir bra. Hoppas på det i alla fall. Kommer nog dock dröja en vecka till innan vi bestämt oss helt och hållet. Frågan är nu; ska vi berätta för vännerna, eller vänta tills ringarna sitter på våra händer? Ett svårt dilemma.
Om ca 3 dagar beräknar jag att jag kommer få mens. Vill inte måla upp några illusioner om att vi skulle lyckats bli gravida denna gång heller. Hoppet finns där såklart, men inte lika starkt som det var i höstas.
Börjar jag ge upp?
Nu tror jag att jag ska ta och måla lite.. kanske med ackompanjemang av tv:n. Är ensam hemma, F kommer inte förrän i morgon bitti.
Kommentarer
Trackback
