StudentochBarn

..till lucia. Fram tills för någon timme var jag väldigt exalterad för att jag om bara 2 dagar ska få göra ett grav-test. Därefter rasade världen samman. Mådde jättebra när jag vaknade, var pigg och glad, men vid frukosten tog jag och F ett snack om ifall han vill göra testet med mig, eller bara få veta resultatet efteråt. (Förutsatt att inte mensen kommer innan dess). Han svarade med att han nog inte vill ha barn. Tack för den.
Så nu sitter jag och vet varken ut eller in. Trodde verkligen, verkligen att han bestämt sig för att vi ska satsa vid det här laget, men tydligen inte. Därför förbyttes mitt exalterade tillstånd till rädsla. Tänk nu om det faktiskt är så att jag är gravid, och han inte vill ha barnet. Han sa dessutom "det är förvånande många av mina vänner som gjort abort". Lite som en pik. Vad fan!!
Usch, jag blir så upprörd. Om det visar sig att vi inte är på smällen så måste vi göra någonting åt den här situationen. Han kan inte gå och få kalla fötter varje gång lingonveckan närmar sig. Skulle jag däremot få ett positivt gravtest så vet jag inte riktigt vad vi ska göra. Prata, prata, prata antar jag. Därefter är det bara att vänta och låta insikten sjunka in.

Jag uppdaterar om någon dag när jag vet.